Musik eller bara koder?

Datormusik är intressant i den bemärkelsen att det rätt ofta verkar handla om metod snarare än om resultat. Jag går just nu en kurs i kreativ musikteknologi, och varje workshop har de riktiga “nördarna” alltid något nytt spännande att visa upp. Med hjälp av plugins och koder har de kanske tänkt ut ett nytt kreativt sätt att bygga en synthesizer på, och påfallande ofta när de gått igenom denna i regel rätt avancerade metod får jag lusten att säga något i stil med:

“Men hörni, det låter ju faktiskt inte särskilt spännande”.

Samtidigt kanske det är ett uråldrigt tankesätt att se bara till slutresultatet. Många 1900-talskompositör, däribland John Cage, har förespråkat ett estetiskt ideal där ett musikaliskt verk får sin mening via den process genom vilken det skapas. Metoden är meningen, om man så vill.

Oavsett vad har jag som ni märkt hållit mig borta från mjukvara där man arbetar med koder snarare än noter eller objekt. Måhända blir det mer sådant i framtiden!